You suck, inte en enda fråga. Lyssnar på Oskar Linnros hela tiden och går i skolan, hoppas på jobb och chillar galet. Känns som att allting går så jävla bra just nu, allt utom kärleken. Hur kommer det sig att inte ALLT kan vara bra på samma gång? Det är otroligt typiskt. Ser fram emot när skolan slutar. Ser fram emot att äntligen få göra det man drömmer om. Och när skolan är slut så har det mesta löst sig, saker och ting har släppt och jag kan tänka klart...livet löser sig alltid.
