the botten is nådd
Det var länge sen jag skrev, men det känns som att jag behöver skriva av mig lite.
Det är dags för dom tre sista veckorna av terminen. Tre dagar har gått av den första, och vi har praktik. Jag har varit nervös inför praktiken länge, mest för att jag ska råka göra bort mig eller så. Nu vet jag vad jag skulle vart nervös för egentligen, jag mår piss. Jag har haft gråten i halsen i tre dagar nu (som sagt det har bara gått tre dagar och jag dör redan), jag har en sjukt konstig känsla i kroppen hela tiden. Det känns som att jag inte har träffat vänner eller Alex på flera veckor.
Klockan ringer 5 på morgonen, och tåget går 3 över 6. På eftermiddagarna är jag inte hemma förän halv 6 och då är jag helt slut. Det finns ingen ork i kroppen att göra någonting, dessutom är ju alla klasskamrater också ute på praktik. Jag saknar skolan så sjukt mycket, umgänget, skratten.. allt! Det är pinsamt jobbigt att inte trivas där jag är, människorna är det inget fel på verkligen inte. Men det känns onödigt, om man får säga så, att gå upp så tidigt på morgonen, vara så slut efter jobbet och inte känna att man gör något man egentligen vill. Jag är riktigt glad att jag går ett år extra i skolan, just nu är jag livrädd för att sluta skolan och börja jobba.
Det känns som att dom här tre veckorna kommer ta kål på mig.
ciao!
Update: inte nog med allt det här, vädret gör det inte bättre. Det är iskallt och mörkt på vägen dit och hem, det enda ljuset jag får är när vi går till stället vi äter. Jag pratade med Steffie i telefon nyss, hon tycker också det är skit. Men hon tycker iaf det är kul med sakerna hon får göra och hon lär sig. Bad henne snacka lite med dom på hennes praktik och fråga om dom skulle kunna ta in en till. Om det inte känns bra efter den här veckan känns det ganska dumt att plåga sig igenom två veckor till. Det enda som skulle hindra mig från att byta om jag fick chansen är att det känns "elakt" mot dom på det här stället att byta, dom har ju ändå gett mig chansen att få vara där och gett mig plats och tid. Vi får se, det har som sagt bara gått tre dagar och det kanske känns bättre snart.
Det är dags för dom tre sista veckorna av terminen. Tre dagar har gått av den första, och vi har praktik. Jag har varit nervös inför praktiken länge, mest för att jag ska råka göra bort mig eller så. Nu vet jag vad jag skulle vart nervös för egentligen, jag mår piss. Jag har haft gråten i halsen i tre dagar nu (som sagt det har bara gått tre dagar och jag dör redan), jag har en sjukt konstig känsla i kroppen hela tiden. Det känns som att jag inte har träffat vänner eller Alex på flera veckor.
Klockan ringer 5 på morgonen, och tåget går 3 över 6. På eftermiddagarna är jag inte hemma förän halv 6 och då är jag helt slut. Det finns ingen ork i kroppen att göra någonting, dessutom är ju alla klasskamrater också ute på praktik. Jag saknar skolan så sjukt mycket, umgänget, skratten.. allt! Det är pinsamt jobbigt att inte trivas där jag är, människorna är det inget fel på verkligen inte. Men det känns onödigt, om man får säga så, att gå upp så tidigt på morgonen, vara så slut efter jobbet och inte känna att man gör något man egentligen vill. Jag är riktigt glad att jag går ett år extra i skolan, just nu är jag livrädd för att sluta skolan och börja jobba.
Det känns som att dom här tre veckorna kommer ta kål på mig.
ciao!
Update: inte nog med allt det här, vädret gör det inte bättre. Det är iskallt och mörkt på vägen dit och hem, det enda ljuset jag får är när vi går till stället vi äter. Jag pratade med Steffie i telefon nyss, hon tycker också det är skit. Men hon tycker iaf det är kul med sakerna hon får göra och hon lär sig. Bad henne snacka lite med dom på hennes praktik och fråga om dom skulle kunna ta in en till. Om det inte känns bra efter den här veckan känns det ganska dumt att plåga sig igenom två veckor till. Det enda som skulle hindra mig från att byta om jag fick chansen är att det känns "elakt" mot dom på det här stället att byta, dom har ju ändå gett mig chansen att få vara där och gett mig plats och tid. Vi får se, det har som sagt bara gått tre dagar och det kanske känns bättre snart.
Kommentarer
Trackback
